Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter om språket som kommunikationsmedel
Härommånaden publicerades en språksociologisk studie som tyder på att personer som retar sig på språkfel ofta är mindre sympatiska eller mindre öppensinnade än andra. Kanske inte så förvånande, men många tyckte i alla fall det var skönt att få vetenskapligt bevis för att språkpoliser är skitstövlar. I den amerikanska studien fick en blandad skara människor…
Sven-Erik i Bollnäs frågar om det finns någon betydelseskillnad mellan ”Jag tror att han inte klarar det” och ”Jag tror inte att han klarar det”. Det korta svaret är nej, men jag föredrar långa svar. Den grammatiska skillnaden är förstås var ordet inte står, och därmed vad det är som tillintetgörs, eller negeras. Första meningen…
Hej och välkomna till den nya språkkrönikan! Språkkrönikor är lättsamma texter om ett språkvetenskapligt ämne, till exempel ordhistoria, samtalslära, klarspråk, grammatik … Men eftersom det är första gången i dag så tänkte jag börja med det vanligaste: språkriktighet. Det kan innebära att väga två språkliga alternativ mot varandra och säga vad som är rätt och…
Jag har just fått det tråkiga beskedet att kultursidan inte längre har råd att hysa sina krönikörer. Detta drabbar förstås också mig, så i dag är sista gången spalten publiceras i Hela Hälsingland. Tyvärr! Det här kommer hastigt, men jag vill dela några sista lärdomar innan vi måste säga adjö. Det är lustigt hur text kan…
Sedan en tid tillbaka finns jag på Twitter (@Eliderad, för den som är nyfiken). Till en början var det mest ett sätt att kunna snoka på folk utan att behöva fråga först, men sedan upptäckte jag andra kvaliteter med forumet: jag blev bättre och bättre på att fatta mig kort! Polonius, kammarherren i Shakespeares Hamlet,…
På senaste tiden har jag snubblat över påfallande många ilskna kommentarer i stil med ”det är bara båtar som går av stapeln”. Upphovspersonerna tycks se någon sorts språkförbistring i meningar som ”det var många åskådare på plats när tävlingen gick av stapeln”. Det stämmer att uttrycket kommer från båtspråk. Fartyg byggs på en bädd av…
För den som tyckte att homonymer var för lättsmälta vänder vi på plätten i dag. Ordet homonym kommer från grekiskan och betyder ’lika namn’; det är olika ord som stavas och uttalas lika. Motsatsen är polysem. Det kommer också från grekiskan, och betyder ’många betydelser’. Polysem är alltså olika betydelser för ett och samma ord. Vänta,…
Läsaren Gunnar i Söderhamn hajar till på ”laget har gjort mycket mål den här säsongen”. Här tycker han att mycket används oriktigt i stället för många, och ber om mina ”expertkunskaper”. Vem är väl jag att neka sådant smicker? Adjektivet många betyder ’ett stort antal av något som kan räknas styckvis’: många mål på säsongen,…
Läsaren Janne i Bollnäs funderar på polisens språkbruk: varför heter det ”patrull ankom till platsen, varpå mannen som misstänks ha tillgripit sig bilen anträffades” fast det lika gärna kunde vara ”när patrullen kom fram hittade de den misstänkte biltjuven”? Detta är inte något unikt för polisen, utan onödigt svårt språk finns hos många myndigheter och…
Vid EU-valet skrev jag om ordet feminism och hur det förändrats i och med sin politiska koppling. Efter ett omvälvande riksdagsval provar jag med ett annat ord som ofta förekommit i dessa sammanhang: vad sägs om ordet rasism? Några läsare vrider sig redan i stolarna, men vi försöker ta detta utan bråk. De laddade orden…